Hösnuva, en gammal bekant

Så snart pollen börjar flyga igen och kommer i kontakt med slemhinnorna, slår immunsystemet hos allergiker larm. Läkare kallar detta också för immunsystemets överkänslighet mot proteinerna i pollen. Hos vissa människor kan detta utvecklas till allergisk astma (allergisk rinit). Pollenens aggressivitet varierar från land till land och är mycket olika beroende på årstid och geografiskt läge.

Behandlingsmetoder

Det finns numera olika effektiva behandlingsmetoder för hösnuva. Härnäst kommer du att få lära dig mer om tre kända och framgångsrika åtgärder.

Kortikosteroider

De vanligaste är nässprayer med kortikosteroider (antiinflammatoriska medel) för att behandla allergisk rinit. De lindrar symptom som den typiska klådan vid hösnuva, nysningar, rinnande näsa eller tårfyllda ögon. Vissa nässprayer som innehåller kortikosteroider är tillgängliga utan recept på apotek, medan starkare läkemedel kräver recept. För att uppnå en varaktig effekt bör sprayerna användas regelbundet. Det kan dock ta upp till två veckor innan läkemedlet verkar fullt ut.

Antihistaminer

Ett annat medel mot hösnuva är antihistaminer, som kan användas som nässpray eller i tablettform och även tillsammans med ett kortikosteroid-nässpray. Antihistaminer är antiallergiska substanser som blockerar den kroppsegna substansen histamin. När en allergiker kommer i kontakt med allergener, frisätter kroppen normalt histamin, vilket leder till en allergisk reaktion. Antihistaminer kan förhindra detta genom att stoppa histaminet från att binda till histaminreceptorerna och därmed stoppa den allergiska reaktionen.

Hyposensibilisering

En tredje behandlingsmetod är hyposensibilisering: Målet här är att 'vänja' immunsystemet vid de allergiframkallande ämnena – det ska alltså göras mindre känsligt så att den allergiska reaktionen blir svagare. Denna terapiform kallas därför också för desensibilisering. Allergenextrakten kan injiceras eller tas som tabletter eller droppar. Nackdelen med hyposensibilisering är att den måste upprepas regelbundet och tar relativt lång tid att verka.

Faktagranskning av hösnuva

Pollenallergi har nu blivit en verklig folksjukdom. Regelbundet i början av året, men senast från våren, när besvären börjar för många allergiker, sprids gamla och nya rykten och halvsanningar om hösnuva. Bland dessa cirkulerar påståenden som inte stämmer, förutom de faktiska fakta. Vi har samlat sex teser åt dig och kommer att granska dem i en faktagranskning.

1. Pollenkoncentrationen skiljer sig mellan landsbygden och staden.

Stämmer. På landsbygden bör man vädra först mot kvällen, eftersom växterna släpper sina pollen på förmiddagen och dessa stiger till högre luftlager under dagen. Pollen når oftast stadsområdena först vid kvällstid och lägger sig där. Därför är det bättre att vädra i staden tidigare på dagen.

2. Klimatförändringarna ökar och intensifierar pollenbelastningen regionalt.

Korrekt. Temperaturökningen leder till en ökad pollenflykt. Den globala uppvärmningen har dessutom som konsekvens att i vissa regioner växer fler och helt nya växter som tidigare inte var inhemska där. Så klimatförändringarna leder sammanlagt till en ytterligare och högre pollenbelastning.

3. Hösnuva är ofarligt och behöver inte behandlas.

Felaktigt. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) utvecklar ungefär 50 procent av pollenallergiker som inte får behandling astma. Dessa personer har då inte bara symtom under pollensäsongen, utan hela året runt.

4. Sjukdomen hösnuva kan försvinna spontant.

Rätt. Personer med allergiska symptom bör alltid först konsultera en läkare (se punkt 3), men det är möjligt att styrkan av hösnuvan avtar – ända till att allergin helt försvinner. Hittills har man dock inte kunnat fastställa hos vem och varför detta kan inträffa.

5. På vintern flyger det inga pollen.

Stämmer inte längre. Beroende på geografisk region har vinterns längd och klimatet förändrats avsevärt under de senaste åren. Klimatförändringarna är även här att skylla. De leder till att pollensäsongen varar längre och samtidigt börjar allt tidigare. Numera flyger de första hasselpollen i vissa områden redan under advent.

6. Allergin är ärftlig.

Tyvärr stämmer det ofta. Om en förälder lider av hösnuva är sannolikheten ungefär 25 procent att barnet också kommer att drabbas. Om både modern och fadern har hösnuva ökar denna risk för barnet till och med upp till 60 procent.

1. Den som har möjlighet i tid och pengar bör spendera sin årssemester på en destination som ligger på minst 2 000 meters höjd eller i kustområden, eftersom det generellt är låga pollenhalter i dessa regioner. Södra europeiska städer som Aten, Barcelona eller Valencia är till exempel lämpliga för en stadsresa. För de som inte vill avstå från att sola är Balearerna, de ostfrisiska öarna eller den portugisiska Atlantkusten med sin välgörande havsbris ett bra alternativ. Berget och naturen kallar. Den som föredrar detta som resmål bör planera sin semester i Alperna eller Pyrenéerna.

2. Buren gatukläder bör inte lämnas i sovrummet och man bör generellt försöka hålla fönstren stängda för att hålla bostadsutrymmena så fria från pollen som möjligt.

3. Innan man går och lägger sig bör man tvätta håret.

4. För alla bilförare gäller: Pollenskydd bör inte bara beaktas i hemmet utan även i fordonet: Den som regelbundet rengör och vid behov byter sitt pollenfilter och förångare i bilens luftkonditionering, gör en stor tjänst för sin hälsa.